Hjärngympa, som numera används i ett 80-tal länder, började utvecklas av Paul Dennison i USA på 60-talet. Han var doktor i pedagogik och forskare om kopplingen mellan kropp och hjärna. Han ville ta reda på hur man skapar balans i de kognitiva funktionerna, t ex minne, koncentration, beslutsfattande och kreativitet, genom rörelse. Utifrån sina upptäckter skapade han 26 rörelser som stimulerar olika områden i hjärnan.
Susanne Wolmesjö har använt metoden i såväl rehabiliteringsyfte på rygginstitutet, som i förebyggande arbete på olika arbetsplatser såsom försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Användningsområdet var till en början barn med inläringssvårigheter, men i efterhand blev det tydligt att även vuxna kan använda rörelserna för att öka sin prestationsförmåga och minska stress.
Kropp i obalans kan inte tänka
För att förstå vad hjärngympa handlar om är det nödvändigt att förstå hur stress och fysisk smärta påverkar våra kognitiva förmågor. Susanne Wolmesjö menar att 80-90 procent av en människas energi går åt till att hålla kroppen upprätt och igång. Resterande, alltså mellan 10-20 procent, är de resurser vi normalt sett har att förfoga för mental verksamhet. Ju bättre man håller koll på sin andning, kost, muskler och så vidare, desto mer energi finns det till att resonera, vara kreativ och ta beslut.
Om kroppen kommer i obalans, vilket kan beror på allt ifrån dålig hållning, till stress eller en skada, påverkas vår mentala prestationsförmåga. Kroppen går i försvar, vi håller andan eller spänner oss omedvetet. Susanne Wolmesjös erfarenhet är att många som är stressade upplever att de inte kan tänka ordentligt. De är fullt upptagna med att hålla kroppen igång och har därför inte så mycket resurser till att tänka.
– Sådant som vanligtvis är självklart att klara av, till exempel ens arbetsuppgifter, blir plötsligt oöverstigliga.
Paul Dennison, som utvecklade hjärngympan, utgick ifrån att om man kan hjälpa hjärnan att förstå att kroppen inte är stressad, kan den också vara mer fokuserad på att tankeverksamhet.
Om kroppen kommer i obalans, vilket kan beror på allt ifrån dålig hållning, till stress eller en skada, påverkas vår mentala prestationsförmåga. Kroppen går i försvar, vi håller andan eller spänner oss omedvetet. Susanne Wolmesjös erfarenhet är att många som är stressade upplever att de inte kan tänka ordentligt. De är fullt upptagna med att hålla kroppen igång och har därför inte så mycket resurser till att tänka.
– Sådant som vanligtvis är självklart att klara av, till exempel ens arbetsuppgifter, blir plötsligt oöverstigliga.
Paul Dennison, som utvecklade hjärngympan, utgick ifrån att om man kan hjälpa hjärnan att förstå att kroppen inte är stressad, kan den också vara mer fokuserad på att tankeverksamhet.
Några minuter räcker
De 26 rörelserna som ingår i hjärngympan är enkla. Det handlar bland annat om töjningar, inspirerade av yoga, och diagonala rörelser, såsom att krypa eller till och med att gå. Rörelserna påverkar bland annat aktiviteten i hjärnbarken, som sköter kopplingen mellan höger och vänster hjärnhalva.
– För att människan ska fungera optimalt tankemässigt behöver de båda hjärnhalvorna samspela med varandra.
Många vet inte att hur stor effekt träning och rörelser kan ha på hjärnan. Men om man är uppmärksam är det väldigt lätt att känna att hur rörelserna påverkar även tankeverksamheten, menar Susanne Wolmesjö.
– Det räcker med att röra sig några minuter för att känna den mentala effekten. Jag skulle önska att alla rörde sig några minuter varje timme. Det skulle ge optimal verkan.
Hon jämför med barn som oftast inte vill sitta stilla så långa stunder i sträck. Barn vet, på en omedveten nivå, att de behöver röra sig med jämna mellanrum för att må bra och kunna koncentrera sig. Susanne Wolmesjö menar att de rör sig för att få kontakt med sin hjärnkapacitet igen.
– För att människan ska fungera optimalt tankemässigt behöver de båda hjärnhalvorna samspela med varandra.
Många vet inte att hur stor effekt träning och rörelser kan ha på hjärnan. Men om man är uppmärksam är det väldigt lätt att känna att hur rörelserna påverkar även tankeverksamheten, menar Susanne Wolmesjö.
– Det räcker med att röra sig några minuter för att känna den mentala effekten. Jag skulle önska att alla rörde sig några minuter varje timme. Det skulle ge optimal verkan.
Hon jämför med barn som oftast inte vill sitta stilla så långa stunder i sträck. Barn vet, på en omedveten nivå, att de behöver röra sig med jämna mellanrum för att må bra och kunna koncentrera sig. Susanne Wolmesjö menar att de rör sig för att få kontakt med sin hjärnkapacitet igen.
Bra som pausgympa
Många vuxna däremot sitter stilla i timmar i sträck på sina jobb. Susanne Wolmesjö föreläser på arbetsplatser om hur personalen kan använda hjärngympa för att minska stress och blir mer fokuserade.
– Det räcker med att en individ är stressad för att alla runt om kring ska bli påverkade. Hjärngympan är en snabb och lätt metod för att ta sig ur stress snabbt och det påverkar stämningen i hela gruppen.
Metoden är effektiv som pausgympa. Då blir det den regelbundenhet under dagen som ger bäst effekt. Men Susanne Wolmesjö poängterar att det också finns andra metoder som fungerar lika bra. Allt handlar om att få kroppen i balans så att man kan prestera utifrån de förmågor man faktiskt har. Det gynnar både individen och organisationen i slutändan.
– Det räcker med att en individ är stressad för att alla runt om kring ska bli påverkade. Hjärngympan är en snabb och lätt metod för att ta sig ur stress snabbt och det påverkar stämningen i hela gruppen.
Metoden är effektiv som pausgympa. Då blir det den regelbundenhet under dagen som ger bäst effekt. Men Susanne Wolmesjö poängterar att det också finns andra metoder som fungerar lika bra. Allt handlar om att få kroppen i balans så att man kan prestera utifrån de förmågor man faktiskt har. Det gynnar både individen och organisationen i slutändan.
SMARTA RÖRELSER
DRICK VATTEN
– ger energi
Börja med att dricka vatten. Kroppen består av 60–75 procent vatten.
Vatten ökar kroppens förmåga att binda syre till blodet och ökar därmed syreflödet till hjärnan.
BERÖRING AV PANNAN – ger skärpa, koncentration och lugn
Håll lätt på pannan.
Denna övning ökar cirkulationen i frontalloben där vi har förmågan att tänka konstruktivt.
Bra att använda i sammanhang när du vill koncentrera dig, lugna ner dig och komma ihåg något, minnas.
GNUGGA ÖRONEN – bättre minne och hörsel
Rulla ut ytteröronen uppifrån och ned 3–4 gånger.
Detta stimulerar akupunkturpunkter som relaterar till helakroppen.
Väcker upp hela hörselmekanismen och stöder minnet.
GNUGGA HJÄRNKNAPPARNA – lugnar ner
Gnugga med tummen, pek- och långfinger under nyckelbenen.
Placera den andra handen på naveln. Gnuggandet stimulerar cirkulationen till lungor och hjärna.¡ Handen vid magen hjälper balanscentra att hitta balansen och mittpunkten i kroppen.
KORSGÅNG – mer kreativitet, logiskt tänkande
Nudda höger knä med vänster hand och vice versa. Gör övningen i olika tempo, från snabbt till mycket långsamt.
Övningen aktiverar båda hjärnhalvornas motoriska och sensoriska centra, samt frontalloben, främre delen av hjärnan.
Om rörelsen sker sakta, aktiveras våra balansorgan ännu mer och vi får ökad träning av vår balans.
Övningen ökar och balanserar elektrisk energi till hjärnbarken och mellan hjärnhalvorna, vilket ger oss bättre förutsättningar att tänka konstruktivt och kreativt.
LIGGANDE ÅTTA – minskar stress
Rita stora liggande åttor i luften framför dig och låt ögonen följa med utan att huvudet rör sig. Rita alltid uppåt i mitten. Då ökar energiflödet i den centrala meridianen.
Rita först med höger tumme, sen med vänster och sist med båda tummarna korsade.
Den här övningen hjälper dig att slappna av i ögonmusklerna, där det sitter mycket stress. När ögonen får röra sig i en åtta, korsas den visuella mittlinjen och hjärnhalvornas integrering ökar. Övningen ökar även flödet av spinalvätska till hjärnan.
Spinalvätskan ger hjärnan stötdämpning, hjälper till att ge en bra kemisk miljö för hjärnan och den för också med sig näring och syre till hjärnan.
HOOK-UPS – ökar fokus, minskar stress
1Sträck fram armarna framför kroppen.2 Håll armarna i kors, med handflatorna mot varandra. Knäpp händerna.
3Böj sedan armarna och vrid händerna upp mot kroppen som på bilden.4 Sätt fötterna i kors och placera tungan mot gommen. Stå kvar några minuter.Denna övning aktiverar hjärnhalvornas samarbete, öka finmotoriken och förbättrar förmågan att resonera och fokusera. En bra övning för att ta sig ur stress.5 Avsluta övningen med att sätta tillbaka fötterna och nudda fingertopparna mot varandra. Stå kvar några sekunder. Denna kroppsställning minskar känslorelaterad stress och underlättar inlärningsförmågan.
Fakta Susanne Wolmesjö
