När kristendomen infördes i Sverige och Norden levde fortfarande den gamla hedniska tron kvar, som har rötter från slutet av 1960-talet . Idag kallas omväxlande asatron och forn sed. Dessa traditioner och föreställningar levde kvar i århundrade och även in i våra nutida dagar. Det tydligaste exemplet är veckodagarnas namn som uppkommit från gudarna Tyr (tisdag), Oden (onsdag), Tor (torsdag) och Freja (fredag). Men även större högtider såsom Midsommar har en koppling till Asatron. Det rör sig om fragment som överlevt i mer eller mindre förändrad form.
Modern asatro är yttringar från den nordiska mytologin. De flesta fornsedare ser det inte som ett försök att återskapa en vikingatida religion, utan som om de återupptäcker ett andligt arv som förändrat sig under århundrades lopp. Många betraktar också forn sed som en naturreligion eftersom de högtider man firar hänger samman med årstidernas växlingar och gudarna kan ses som manifestationer av naturkrafter.
Olika sorters asatro
Grunden i den Svenska och Nordiska asatron utgår mest på seder och traditioner, men det finns det även andra tolkningar och förhållningssätt i den moderna asatron. Rasistiska och nationalsocialistiska grupperingar har använt sig av asatron och dess symboler i politiska syften, oftast utan att ha någon religiös anledning (även om exempel finns på kombinationer av religiösa och rasistiska föreställningar). Det finns också grupper som använder asatron eller delar av den i ett större neopaganistiskt eller magiskt sammanhang. Forskare brukar göra en uppdelning av de asatroendes förhållningssätt till ras och etnicitet i kategorin.
- Rasideologiska asatro: De grupper som fokuserar på rastillhörighet och blodmystik. Dessa grupper är ovanliga i Sverige. Tidigare fanns Hednisk Front
- Etniska asatro: Grupper som anser att asatro handlar om etnisk tillhörighet. De ser sig inte som rasister med talar om "folksjäl" och att olika etniciteter är genetiskt betingade för olika gudar. Ovanliga i Sverige, men det avsomnade Norröna Samfundet brukar räknas dit.
- Kulturell asatro: Anser att asatro handlar om seder och historia. Fokuserar även på naturromantik. Dessa grupper har ofta en anitrasistisk instälning och tar starkt avstånd från rasistik och etnisk asatro. Huvudspåret i Sverige och Norden. I denna grupp ingår Sveriges Asatrosamfund och Nätverket Forn Sed. Den svenska moderna asatron har inga hårda krav på de troende, en asatroende får att vad han/hon vill, gifta sig med personer inom andra religioner och av samma kön.
- Paganistisk asatro: Grupper som införlivar fornnordiska föreställningar i trossystem som inte har något med asatron att göra, som t ex nordiska häxor (wicca) och sejdare.
Modern asatro i världen
Sedfolk och Sejdfolk
Två saker som skiljer sig stort inom asatron är Sedfolk och Sejdfolk. Sedfolk betonar folktro, traditioner och sedvänjor med anknytning till forn sed. Sejdfolk använder shamanistiska tekniker som trumresor. Den förkristna magiska traditionen sejd har i moderna asatro tolkats som en speciell nordisk shamanism. Man har bland annat hämtat inspiration från de samiska shamanerna (nåjder) och deras trolltrummor.Sejdfolket utövar forn sed precis som sedfolk, men använder sig också av shamanism. Men för en del sedfolk upplevs shamanismen som något som aldrig kommer gå ihop med forn sed. Det är kanske vanligare med argumentet att shamanism inte ingår i de traditioner och sedvänjor som stammar från folktron.
Modern asatro i media
Det finns en del skriftliga källor som bearbetat Modern asatron. Bland annat Fredrik Skott (Asatro i tiden) och Fredrik Gregoris (Modern Asatro: Att konstruera etnik och kulturell identitet). Gregoris har väckt en del intresse i media och har omskrivs t ex i Lundagård och DN.
I hans avhandling skriver han följande:
”Intresset för vikingatiden och de fornnordiska gudarna är stort i dagens Sverige och utgör en central del av den nationella självförståelsen. Varje sommar hålls vikingamarknader på flera platser i landet och i många butiker säljs smycken med fornnordiska motiv. De flesta ser det som en historisk epok som inte omedelbart påverkar deras liv idag. Men för vissa blirintresset för vikingatiden och dess gudar vägen till en ny livsåskådning.
I den här studien behandlas modern asatro och dess strävan att konstruera en etnisk och religiös identitet. Den moderna asatron är en paradoxal religion. Den baserar sig på äldre religiösa föreställningar och sätter sig genom sin syn på kulturell och etnisk identitet i opposition till det moderna urbana samhället. På ett liknande sätt framhåller de asatroende sig som en minoritet men utgår från etniska föreställningar som delas av en majoritet som inte har något intresse för asatron. Den moderna asatron är inte skild från bredare föreställningar om fornnordisk kultur; snarare har den dragit dessa till sin spets. Det handlar om ett sökande efter något som kan fungera som en fast punkt i en tid som upplevs som allt mer föränderlig och där rådande strukturer saknar varaktighet. Historien blir inom asatron en väg mot något permanent, en symbol för något som den moderna människan har förlorat. Men tolkningen av det förflutna ligger inte fast. Historien omvandlas ständigt för att passa samtida behov och värderingar. Den moderna asatron blir därmed ett exempel på hur våra föreställningar om det förflutna ständigt påverkar oss.”
Skriftliga källor
Fredrik Gregorius, Modern asatro: att konstruera etnisk och kulturell identitet (2008)
Fredrik Skott, Asatro i tiden (2000)
Internethänvisningar
http://www.dn.se/nyheter/sverige/tor-och-freja-lever-an
http://www.samfundetfornsed.se/
Vad glad jag blir av att se att min bild från Högarör används! :D
SvaraRaderaKram, Saga Sunniva Bergh