De olika konceptuella världsuppfattningarna omtalade i Spiral dynamics kallas för värde-meme's; system av fundamentala värden och kollektiva intelligenser gällande för både individer och hela kulturer. Varje "meme" (mental gene) representerar ett system av kärnvärden sammanfattat i en organiserande princip. När ett ny "meme" accepteras av en större mängd människor och når "en kritisk massa", kommer den rådande kulturen att uppdateras och uppmana till nya vanor, nya idéer och en ny kulturell praxis.
Varje värde-meme innehåller ett flertal föreställningar, ett antal typer av sociala grupperingar, särskilda motivationsmönster, specifika mål samt en unik organisationsdynamik. Försök att införliva strukturer eller lösningar tillhörande en värde-meme alltför långt fram kommer att misslyckas. Nedan följer en sammanfattning av de olika nivåerna.
Stadie | Kultur | Fokus | % /pop |
Turkos | Den holistiska kulturen | "Ett självuppoffrande system, fortfarande i formningsfasen." | 0,1 % |
Gul | Den integrerande kulturen | "Självuttryck i syfte av självförverkligande, ofta genom att hjälpa andra till självförverkligande." | 1 % |
Grön | Den sensitiva kulturen | "Uppoffrandet av självintresse för att uppnå harmoni med omgivningen." | 15 % |
Orange | Entreprenörskulturen | "Kalkylerat självuttryck för att uppfylla egna mål och nå personlig framgång." | 30 % |
Blå | Lydnadskulturen | "Uppoffrandet av egna begär för att erhålla belöning samt uppfylla ett högre syfte genom lydnad." | 40 % |
Röd | Feodalkulturen | "Impulsivt självuttryck i syfte att tillfredställa egna begär och undvika skam och skuld." | 20 % |
Lila | Tribekulturen | "Offra till äldsternas traditioner för gruppens överlevnad." | 10 % |
Beige | Stenålderskultur | "Automatiserat, omedvetet självuttryck i överlevnadssyfte." | 0,1 % |
1. Beige - Stenålderskulturen
"Semi stenålders"-kulturer dominerade av behovet att tillfredställa de mer basala överlevnadsinstinkterna - föder fram ett relativt djurlikt beteende och formas i lösa, klan-baserade grupper. Få kulturer fungerar på detta sätt idag. Om svält drabbar en Beige kultur är risken stor att hela gruppen dör ut. Denna typ av förhållningssätt till världen ser man hos nyfödda, äldre senila, psykiskt sjuka, uteliggare, människor i svält samt i slutskedet hos alzheimersdrabbade. De utgör 0,1% av befolkningen.
2. Lila - Den magiska kulturen
Animaliska "tribe"-kulturer kretsande kring magiska, spiritistiska och naturmystiska fenomen - baserade på en cyklisk världsordning. Denna världssyn leder till olika stam-grupperingar. Stor fokus på ritualer för att blidka förfädernas andar. Blodsbanden är starka. Styrandet av klanen kräver respekt för klanens regler och lojalitet till klanens ledare. Förändringar och skiften relateras till genom symboliska ceremonier och riter. Karaktäristiskt här är skyddsänglar, voodoo-liknande förbannelser, eder och blod, amuletter, vidskepelse. Utgör 10% av världens befolkning.
3. Röd - Feodalkulturen
Exploaterande och hård. Auktoritetssystem delvis uttryckt i slaveri samt utnyttjande av okvalificerad arbetskraft. Drivs av den högsta chefen och dennes fullmakts-system. Man antar att folk är lata och behöver tvingas att arbeta. Sanna ledare tvingas undertrycka naturliga mänskliga tendenser. Motiverad av tanken om att erövra. Röda kulturer känner man igen i feodala riken, hos flera rockstjärnor och i upprorisk ungdom. Motsvarar 20% av världens befolkning.
4. Blå - Lydnadskulturen
Auktoritär lydnad till sanningen vilken definieras inom den sociala grupperingen. En målmedveten och patriotisk anda påverkar folket att lyda auktoritet. Skuldkänslor framkallas när man avviker från gruppens normer. Strävan efter att tjäna "the greater good" genom självuppoffring. Blå kulturer fungerar väldigt bra i industriella ekonomier. Sträng men vanligtvis rättvis disciplin. USA har nästan helt skiftat bort från Blåa industri-kulturer som nu växer fram i Mexiko, Taiwan och Malaysia samt på andra platser där Blåa kulturer nu är starka. Såsmåningom kommer dessa att flytta till Afrika. Blåa kulturer känner man igen på deras normativa, moralistiska förvaltningsmetoder samt deras pyramidformade organisationsstruktur. Typexempel på blåa kulturer är scoutförbund, det puritaniska Usa, det konfucianska Kina samt muslimsk fundamentalism. Motsvarar 40% av världens befolkning.
5. Orange - Entreprenörskulturen
Orienterad kring entreprenöriell framgång där varje person rationellt beräknar vad som är till deras personliga fördel. Motivationen baseras till stor del på ekonomisk vinning. Människor är lyhörda för förmåner, bonusar och pengar snarare än lojalitet, grupptillhörighet eller livssysselsättning. Rationell kapacitet ger människor möjlighet att testa många alternativ och konkurrens förbättrar produktiviteten samt främjar tillväxten. Detta är förmodligen den dominerande meme'n i världen i dag. De viktigaste frågorna är självständighet och styrandet över miljön. Föder fram en fri marknadsekonomi och flerpartidemokrati. Exempel på Orange mentalitet är Ayn Rand, Wall Street, kosmetikaindustrin, Dallas, Hong Kong och Medelhavsyachter. Motsvarar 30% av världens befolkning.
6. Grön - Den sensitiva kulturen
Gruppkänslighet och humanistiska karaktärsdrag. Fokus på gemenskap, personlig utveckling, jämställdhet och miljön. Arbetet motiveras av mänsklig kontakt och att kunna bidra och att lära sig av andra. Att vara omtyckt är viktigare än att äga konkurrensfördelar. Värderar öppenhet och tillit, fruktar avvisande och ogillande. Ledare blir till mindre styrande handledare. Hierarkierna suddas ut i strävan mot jämlikhet. Tenderar dock att landa i ineffektivitet och stagnation som i värsta fall regresserar till en orange "go-getter"-individualism. Exempel på Grön mentalitet hittar man bl.a. hos Carl Rogers, Esalen, Greenpeace, Jacques Costeau, Jimmy Carter, John Lennon, Läkare utan gränser, ACLU, Ben & Jerry, djurrätt. Motsvarar 10% av befolkningen.
7. Gul - Den integrerande kulturen
Den första meme'n som tillhör 2nd Tier. En genomgripande förändring i förmågan att ta flera perspektiv. Motiveras av lärande för egen del och riktar in sig på integration av komplexa system. Gul välkomnar förändringar och gillar utmaningar då detta innebär utveckling och erkänns som viktig del av livsprocessen. Kännetecknas av en system-analytisk orientering; en högre förståelse och fascination för hur alla delar samverkar i formandet av den stora helheten. Unika talanger erkänns och lyfts fram för att få en chans att bidra till omgivningen. Är ekologiskt inriktade men verkar bakom kulisserna. Arbetar ofta i utkanten av organisationer för att tyst kunna finjustera situationer och förfaranden. 1st tier-tänkande förvirras och förbluffas lätt av den Gula mentaliteten in action. Exempel på Gul mentalitet är Hawkings Brief History of Time, kaosteori, eko-industriella parker, tidskriften Wired. Motsvarar 1% av världens befolkning.
8. Turkos - Den holistiska kulturen
En integrerad global holism upprätthållen genom ständig kalibrering av den känsliga balansen mellan alla de samverkande livskrafterna. Syntetisk och erfarenhetsbaserad fokus på andlig gränsöverskridande förening med helheten. En bidragande arbete är grunden för ett hälsosamt liv. Känslor och information integreras i ett nytt perspektiv där de förstärker varandra snarare än att ta ut varandra. Ser och ärar alla tillgängliga perspektiv, inklusive många "lägre" meme's. Verkligenheten "är" och upplevs genom en flerdimensionell struktur; medvetenhet om energiförbindelser, holografiska representationer på alla nivåer av liv och arbete, en dragning mot kunna applicera den kollektiva mänskliga intelligensen för arbetet med större samhälleliga och globala problem - och allt detta utan att behöva göra avkall på ens egna individualitet.
De grupper och individer som inte ”kommer vidare” från den situation de befinner sig i ger ofta för mycket mentalt fokus på att gräva i problem, och ältar ofta det som skett i dåtid. Energilösa känslomässiga tillstånd skapas. De som istället skapar ramar i sina möten, diskussioner etc för att tänka i möjligheter, lösningar och upptäcka potential skapar mer energi i samarbetet och når snabbare sina mål. De riktar fokus på nutid och framtid. Och tar tillvara de positiva lärdomar de har från dåtid. Människor mår bättre i en möjlighetsskapande miljö. Mer blir gjort. Människors potential tas tillvara!
Gör en analys utifrån Spiral Dynamics kring någon konflikt/politisk situation i världen.
Jag skulle säga att situationen i Colombia gör att landet pendlar mellan att ligga på fas 1, 3 och 4. Landet har genomsyras av krig, barnsoldater, gerilla och uppror vilket har gjort att landet placerar sig på fas 1. Där djurlikt beteende visar sig, individer kämpar för överlevnadsinstinkter och risken är stor att hela eller delar av gruppen dör ut. Samtidigt har landet makt monopol, fall av allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och förbjuder opposition. Detta tillhör fas 3 som är exploaterande och hård. Landet styrs av auktoritetssystem, man undertrycker naturliga mänskliga tendenser och tankar om att erövra är stora. Landets ekonomi är trots alla oroligheter rikt vilket gör att landet trots allt når upp till fas 4. Där patriotisk anda påverkar folket att lyda auktoritet genom en korrupt regering och våldsamma rivaliseringar.
I Colombia pågår en konflikt mellan regeringen och de vänsterorienterade gerillagrupperna, FARC och ELN, vilka kontrollerar stora områden av landet. Regeringen stöds av USA. Mellan åren 1948 och 1958 var det krig i Colombia, där över 300 000 människor dog. ”La Violencia”, som perioden kallas för var främst ett krig mellan landets konservativa och liberala block, men även lokalbefolkningen drabbades hårt. På landsbygden organiserade sig bönderna i härar för att skydda sig. Härarna stöttades av kommunistpartiet som fick allt starkare fotfäste på den colombianska landsbygden. ”La Violencia” slutade med en förlikning mellan de konservativa och liberala där de enades om att dela ställningarna inom statsapparaten och styra landet gemensamt. Samtidigt förbjöd de all opposition och skapade på så sätt en gemensam front mot landets radikala krafter. De införde även ett maktmonopol som höll den politiska vänstern utanför.
Maktdelningsordningen infördes år 1958 och den kubanska revolutionen utbröt 1959. Vi den tidpunkten fanns det starka radikala krafter i Latinamerika. I Colombia växte det snabbt fram flera gerillaorganisationer med rötter i bland annat böndernas härar och andra i radikala studentmiljöer. FARC och ELN, de största gerillagrupperna, önskade regeringsskifte och en mer demokratisk styrning. De första sammanstötningarna mellan regeringen och gerillarörelserna utspelades år 1965. Därefter har striderna hållits vid liv ända fram till idag vilket resulterade i etablering av olika paramilitära grupperingar i landet. Efter hand slog de sig samman till en styrka vid namn AUC bestående av högerorienterade grupper med målsättningen att bekämpa gerillan. Man har från flera håll anklagat regeringen för samarbete med de paramilitära grupperna, vilket regeringen dock förnekar. De paramilitära grupperna har genomfört omfattande övergrepp i Colombia men även krigsmakten och den vänsterorienterade gerillan är ansvarig för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.
Utöver den våldsamma rivaliseringen mellan vänster- och högerkrafter i colombiansk politik har landet allvarliga problem med narkotikahandel och dessa problem hänger tätt samman. En stor del av pengarna från narkotikahandeln går till att finansiera både gerillan och paramilitärerna. Narkotikabaronerna har länge varit inflytelserika aktörer i colombiansk politik. Då man i valkampanjer år 1990 stramade åt narkotikahandeln blev tre presidentkandidater mördade innan valet genomfördes. USA har engagerat sig starkt i kampen mot colombiansk narkotikaproduktion och handel särskilt genom den så kallade ”Plan Colombia” som sattes igång år 2001. Efter den 11:e september satte USA både FARC och ELN på listan över terroristorganisationer och USA har definierat kampen mot dem som en del av den världsomfattande kampen mot terrorismen. Planen är att bekämpa gerillorna militärt och att förstöra narkotikaplantorna med hjälp av besprutningsmedel.
USA har motiverat sitt engagemang i konflikten med att Colombia är en av huvudleverantörerna av marijuana och kokain till den nordamerikanska marknaden och att detta är något de vill sätta stopp för. Plan Colombia och USA:s engagemang i den colombianska konflikten har väckt stark kritik internationellt. För det första kritiseras besprutningsmedlen för att de även tar död på alla andra plantor vilket gör att levnadsförhållandena har försämrats betydligt för de redan utfattiga bönderna. Man har även anklagat USA för att deras engagemang handlar mer om olja än narkotika. I de gerillakontrollerade Amazonas-områdena antas det finnas stora oljeresurser vilka USA kan få tillgång till om de lyckas tygla gerillan.
Colombias nuvarande president, Álvaro Uribe Vélez, tog över makten år 2002. Han är vänligt inställd till USA och har en hård politik mot FARC och ELN. Fredsavtalet med AUC år 2003 imponerar dock inte på landets vänster som ser AUC och regeringen som två sidor av samma sak. I kölvattnet efter 2003-avtalet övervägdes ett förslag i parlamentet om amnesti mot avväpning av de paramilitära grupperna. Förslaget har dock mött omfattande kritik eftersom det omöjliggör straff för de paramilitära soldaterna. Dessa soldater har begått allvarliga övergrepp mot den colombianska civilbefolkningen.
President Uribe Vélez har sagt att han vill förhandla med FARC och ELN om och när de förklarar vapenvila. Gerillaorganisationerna säger dock att de är villiga att förhandla om presidenten erkänner att det pågår en väpnad konflikt i landet och om presidenten inte talar om kampen mot FARC och ELN som en kamp mot terrorister. Eftersom premisserna för förhandling än så länge inte har infriats av någon part har man de sista åren haft möten mellan gerillan och myndigheterna. Det har dock inte varit reella förhandlingar under Uribes regeringsperiod.
År 2007 samtalade Venezuelas president Hugo Chávez med FARC utan att komma närmare ett fredsavtal. Detta gjorde honom mycket opopulär hos Uribe som redan var starkt skeptisk till Chávez’s socialistiska politik. Sommaren år 2008 fritog den colombianska krigsmakten 15 personer som satt gisslan hos en FARC ledare. Däribland fanns den tidigare presidentkandidaten Ingrid Betancourt, som hade suttit i fångenskap sedan år 2002. Efter aktionen har Uribe och Chávez träffats och försökt komma fram till en gemensam plan för hanteringen av FARC.
År 2005 ändrade Uribe vallagen så att han skulle kunna återväljas som president vid valet år 2006. Frågan är om det är möjligt att nå ett gott klimat för fredsförhandlingar innan utgången av hans presidentskap år 2010. Colombia är idag det land i världen som har flest internflyktingar näst efter Sudan . 3.5 colombianer av 45 miljoner är på flykt i sitt eget land. Under samma period har dock antal mord och försvinnanden gått ned något.
FN:s roll i konflikten
FN har valt att hålla sig utanför konflikten i Colombia och har inte skickat fredsstyrkor till landet. FN:s säkerhetsråd har inte kunnat enas om vilken typ av insats man ska sätta in i Colombia. Det finns dock flera FN-organisationer i Colombia. Bland annat UNHCR och FN:s organisation för flyktingar som arbetar för att förbättra situationen för de många interna flyktingarna. UNICEF, som arbetar för barns rättigheter har arbetat med frigivning och återintegrering av barnsoldater i Colombia. FN:s livsmedelsprogram, WFP, har också engagerat sig i Colombias flyktingsituation och man hjälper stora delar av befolkningen som på grund av konflikten inte har tillräckligt med mat och vatten. Colombia har dock mottagit begränsat FN-stöd och huvudorsaken till det är att landet trots alla oroligheter är rikt.
Källförteckning
Colors of thinking
Spiral Dynamics Intergral (SDi)
Spiral Dynamic
The Brave new world
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar